Ljusblåa dagar

Det här är mitt semestermål, spendera dagar i en linneskjorta på bästkusten. Hade en underbar vecka på öa vid midsommar, sen dess har jag jobbat. Är i stort behov av lugn och ro och ljusblåa dagar, samt lite umgänge också. Har bokat upp mina två första semesterveckor, den tredje är fortfarande rätt luftig.

Hektiskt höst

Jo, jag lever. Men det har varit en hektisk höst. De senaste två månaderna har jag varit tre dagar på teambuilding i en liten söt stad en timme utanför Hamburg ihop med systeravdelningen, en dryg vecka i Busan i Korea och hållit kurs och förra veckan i Hamburg för samma kurs. Tur att jag gillar att fota så jag kan se tillbaka på vad jag hittat på det senaste.

Söt tysk småstad, Ratzeburg, helt perfekt för teambuilding eftersom det inte fanns någon annat att göra än att hänga på det trevliga hotellet med kollegorna. Dessutom var det lågsäsong och nästan bara vi som bodde på hotellet. Tog en promenad i centrum första kvällen.

 

Busan, åhh det var så kul att återse den staden. Kursen jag skulle hålla gick tisdag till fredag men jag reste bort redan på torsdagen så att jag var där fredagen veckan innan. Dels för att återhämta mig från resan och dels för att få en hel helg i en av mina favoritstäder, dessutom var det fyrverkerifestival den helgen och chansen att få se urmaffiga fyrverkerier för tredje gången ville jag inte missa. Jobbet betalade såklart inte för de extra dagarna så helgen hamnade på semesterkontot men det var det verkligen värt. Åtta dagar går hiskeligt fort, speciellt när arbetsdagarna under kursen är 10-11 timmar långa. Synd att det är så långt till Busan, gillar att vara där och det var så kul att träffa kollegorna.

Kom hem från Busan halv tio på kvällen sista lördagen i oktober, tog säkert fem dagar innan jag var mig själv igen efter resandet och tidsskillnaden. Var bara hemma två veckor innan det var dags för nästa kurs, denna gång i Hamburg tack och lov. Mellan Busan och Hamburg hann jag med en långhelg på öa och att fira brorsdottern.

Hamburg för sjunde gången var trevligt och hektiskt. Stannade en dag efter kursen för att jobba med systeravdelningen vilket var bra. Hann även besöka det maritima museet men hade allt för lite tid för att hinna se allt.

 

 

Nu försöker jag varva ner inför jul, men det är mycket att göra på jobbet så det går så där.

 

 

 

Loppis

Skulle inte ha något på loppisen men kunde inte motstå dessa tre söta kaffekoppar med nyponrosor från en brittisk tillverkare. Betalade 20 kr för tre stycken i fint skick, googlade och hittade en brittisk antik- & samlar-sida där de kostade £12,50 styck!

Aten och Piraeus

Var på tjänstresa till Atens hamnstad Piraeus tidigare i maj, så härligt att komma bort från kontoret nästan en hel vecka. Reste ner tidigt söndag morgon och tog semester på måndagen (den övernattningen betalade jag privat) så att jag denna gång skulle hinna se mig omkring. Hade varit där en gång tidigare, i november 2006 och då var det en sådan där tjänsteresa där vi kom till hotellet vid elva på kvällen, spenderade två dagar på
kontoret med efterföljande middagar (Piraeus samt i Plaka, Atens gamla stan) och sen reste vid halv sju på morgonen. Så jag hade varit i Aten och Piraeus men i princip inte sett något. Det blev det ändring på denna gång. På söndagen mötte jag upp en kompis härifrån, han hade precis flyttat hem för att börja på vårt kontor i Piraeus. Alltid lika kul att känna någon som känner platsen man besöker och det är roligt att se ens internationella vänner i deras hemländer. Tråkigt dock att jag har en lunchkompis mindre på kontoret. På måndagen turistade jag hela dagen i såväl Atens gamla stadsdel Plaka (mysiga gränder) som Piraues och avslutade med att se på solnedgången från Akropolis, väldigt vacker och knappt något folk på kväll.

Sen väntade två dagar med seminarium på vårt kontor i Piraeus och då hann jag även spana lite fartyg, bland annat den här gamla damen som fick en rejäl slagsida för ett tag sedan (det hände i hamnen så ingen kom till skada).  Mycket nöjd med min resa och speciellt att jag tog lite extra ledigt, nu har jag åtminstone sett delar av Athen, Piraeus och Glyfada.

För många farväl

Att jobba och umgås i en väldigt internationell miljö är otroligt berikande. Man får kontakter från vitt skilda delar av världen och man tvingas ifrågasätt hur man själv tänker och handlar i olika situationer. När man själv dessutom är utlänning i denna situation (eller kvasiutlänning snarare) så blir det en intressant mix av influenser. Jag gillar mycket med denna livsstilen och skulle nog bli uttråkad av att leva och jobba i en helsvensk miljö, även om det är urskönt att kunna prata svenska fritt. Men det finns en sak som jag verkligen ogillar med det liv jag lever och det är att det är för många farväl. Kollegor och vänner som efter ett antal år här bestämmer sig för att dra vidare eller flytta hem (gäller även norrmännen), samt expats som är här en tidsbegränsad period.  Sen lyckas man på sin höjd hålla kontakt via sociala medier eller när det blir en passande tjänsteresa. Har varit väl många farväl det senaste och fler väntar de kommande veckorna, gillar det inte.

Vårvinter i fjällen

Vilka härliga dagar vi hade i fjällen veckan efter påsk. Visserligen var det blött och trist när vi kom men sen fick vi en ok skiddag och tre fantastiska. Det bästa sällskapet man kan ha, god mat (som någon annan lagade, jag fixade frukost och tog ansvar för disk och diskmaskin) och sammanlagt nästan 40 km på skidor. Förstår mycket väl varför norrmännen är helt frälsta i att tillbringa påsken i fjällen. Vi hade en av jobbets fritidsbostäder, en lägenhet denna gång vilket blir ett lite annat hytteliv än med stuga. Fast det var rätt praktiskt med garage, förråd och vallabod under bostadskomplexet och bara några få meter till slalombacken och skidspår (de spåren var antingen isiga eller för blöta så vi åkte helst upp på fjället och utgick därifrån). Det blev en kort men väldigt härlig skidsäsong i år.

Med andras ögon

Ibland behöver man se sitt hem nystädat och med andras ögon. Har en längre tid velat köpa ny lägenhet, men antingen ligger de fel, har katastrofal planlösning eller är allt för dyra så jag bor kvar i min minilägenhet. Orkar sällan ha bjudningar nuförtiden eftersom det är så trångt, träffas hellre ute på stan. Men igår hade jag en kollega och hans fru på lunch. Hade städat rejält och solen sken så helt plötsligt kunde jag se lägenheten med nya ögon, utsikten är ju helt klart värt allt. Sen känns det inte lika trångt heller när allt det där som vanligtvis flyter runt göms undan.

Livbåt

När det nu visat sig att det inte fanns en livbåt för mig (med mat och vatten så man klarar sig ett tag), ska jag då stanna kvar på fartyget trots att det gungar eller hoppa av och simma?

Raserat luftslott

Ända sedan jag var liten har jag varit en dagdrömmare med livlig fantasi, ett rätt kul men också farligt tidsfördriv för det gör ont när luftslott rasar. Sen årsskiftet har jobbet varit galet hektiskt och den energi jag lyckades samla under två veckors ledighet hemma i huset  över jul tog slut snabbt. Funderar på olika möjligheter att förändra min arbetsvardag, tog faktiskt tag i en sak i måndags men i fredags fick jag den möjligheten krossad. Försöker nu samla ihop mig. Har jour från i tisdags och fram till onsdag morgon (en natt extra för att hjälpa en kollega) så det finns inte tid till att gräva ner sig. Idag har jag dessutom varit och jobbat 9-14, ingen jätteakut sak men ändå en skada som inte kunde vänta till måndag. Skönt att skingra tankarna lite och tack och lov var jag redan vaken när kollegan ringde och sa att vi måste jobba. Efteråt hann jag med en promenad ute i solen (ingen vidare vinter här i år heller, men för tillfället är det åtminstone frost och sol istället för regn och grått) och nu slappar jag i soffan och hoppas på att jourtelefonen inte ringer igen. Fem nya arbetsdagar väntar, sen blir det långhelg på öa.

Språkröra

Mitt Norge-liv är en enda språkröra, engelska, skandinaviska/svorsk och svenska (så fort som jag får chansen), ibland i ett och samma samtal. Förutom det, lite tjuvlyssnande på mina tyska kollegors prat. Är ju rätt van efter snart elva år på denna sida gränsen. Har aldrig brytt mig om att lära mig norska ordentligt, svorsk funkar fintfint med infödda norrmän.

Denna vecka hamnade jag i några extra knepiga språksituationer. Första tillfället var på jobbet med en svensktalande finsk kollega, frågade honom om han ville prata svenska eller engelska, han valde svenska och det kändes som det funkade ok. Så frågade jag honom om svenska eller finska är hans modersmål, det är finska sa han, han hade börjat prata svenska när han kom till Norge, då blev det genast lite knivigare för jag började fundera på om jag skulle prata svorsk istället för svenska. Kan bli ännu mer intressant till veckan när min norske chef och jag ska ha videomöte med svensktalande finnar.

Andra tillfället var igår på min svenske kompis C’s inflyttningsfest i stan. Träffade en britt som jag känner från olika sjöfartsnätverk, han pratar rätt ok norska så vi pratade på norska (jag försökte så gott det gick). Fick sällskap av en svensk från jobbet och det blir det så där konstigt med en enda språkröra, försökte fortsätta med norska för han brittens skull men kändes jättekonstigt när jag pratade direkt med svensken.

Var många svenskar på festen och en hel del av dem känner jag från jobbet, det är en sådan otrolig skillnad om jag kan mingelprata på svenska istället för engelska eller svorsk (engelska är ok, svorsk beror på den jag pratar med).

Nu skiner solen, snön ligger vit, det är inte allt för kallt (minus 8) så det är helt klart dags att få fram skidorna och vallan.